Innan middagen igår fick jag ett för övriga familjen obegripligt miniutbrott. Vår 17-åriga dotter som drabbades av min vrånghet fattade ingenting. Hon hade fått en femtiolapp för att gå ner och handla en coca-cola. När hon kom tillbaka berättade hon att hon fått fel tillbaka och blivit lurad på en 20 lapp. Jag blev plötsligt jätteirriterad. Dottern förstod inte min irritation. Det var inte på henne jag blev irriterad, inte heller på den trevliga iranske mannen som driver jourbutiken. Det jag kände inom mig som fick mig irriterad var dåliga minnen från min tid som spelare som dök upp i mina tankar.
Så fort jag fick chansen hittade jag på liknande historier för att gömma undan pengar till spel. Nu vet jag att min dotter talade sanning och jag vet att vår handlare inte lurat henne medvetet. Det var minnena, de mörka minnena, som fick mig irriterad. När jag berättat för dottern varför jag blivit irriterad så kändes det bättre. Både för henne och mig.
Må Väl
Niklas
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Kul att höra av dig igen. Vet att man kan få taskiga flashbacks av en del saker. Jag kan få det av lukten av grappo...
Michelangelo
Skicka en kommentar